What doesn't kill you...

Idag har jag kommit på vad det är som har gjort ett stort fult hål i min fina Guns n' roses tröja. Det har nämligen hänt samma sak med min fina leopardmönstrade tunika. Det är min AC/DC väska som gör det. På baksidan av väskan är där ett ytterfack med kardborr. Det skaver mot ryggen och sliter upp hål i mina kläder. Men som tur är har jag köpt ett litet sykit, så jag ska laga min fina tunika. Och jag ska slita bort kardborren från väskan. Jag vill ju inte förstöra fler kläder.

I förmiddags var jag nere på Vons och köpte tomater och toapapper, haha. Sen gick jag och fixade en Money order så nu är hyran betald också. Skönt. Sen gick jag till bussen.

Har varit ännu en dag i skolan. Haft Dance in american culture och Engelska. Precis lagom dag helt enkelt. Sen åkte jag hem och käkade lite Weetabix som jag köpte igår. Lika gott som alltid ;) Köpte ju hallon- & blåbärssylt på IKEA så det är gott att ha på.

Nu ikväll har jag umgåtts med mina roomies och vi har kollat på Rush Hour 3. Man kan inte annat än älska Chris Tucker! Idag har jag dessutom tvingat mig själv att dricka diet coke (cola light) när jag hämtade mat på donken. Det var inte gott det vill jag lova. Förstår inte hur folk kan dricka det där. Men man vänjer väl sig vid den där äckliga smaken skulle jag tro. Precis som folk som lär sig äta oliver. Bevare mig väl! Jag åt i alla fall jordgubbar till efterrätt. Utan socker och utan grädde. Mumsigt full i bibblan!

Nu sitter jag här och filosoferar lite. Har varit duktig och satt upp min hylla. Trots att det är veckor sedan jag köpte den. Men bättre sent än aldrig ;)

Jag tänkte på en sak idag. Många har trott att jag skulle få sån hemlängtan direkt när jag kom hit. Ringa hem och gråta och bara vilja åka hem. Så har det verkligen inte varit. Jag måste erkänna att de sista dagarna hemma innan jag flyttade så var jag rätt orolig över hur jag skulle hantera min hemlängtan. Jag trodde att jag skulle ha en väldigt stark, hemlängtan. Dock ingen obotlig sådan. Och det fick jag ju inte heller. Jag vet att ni inte trodde att jag skulle klara det här, med tanke på att jag aldrig varit själv, så långt hemifrån innan. Jag har ju även mått ganska dåligt och varit deprimerad, och detta har varit ett stort steg för mig att ta. Men jag är här och jag mår bättre än nånsin. Detta gjorde mig bara ännu starkare. Precis som jag har sagt många gånger: detta var vad jag verkligen behövde. Det är väl klart att jag saknar er alla där hemma, inte minst min lilla katt Nova. Hon har ju sovit hos mig varenda natt i princip sen vi fick henne, och det var lite jobbigt i början när jag kom hit. Ingen som ligger vid ens fötter och sover. Ingen som väcker en på morgonen genom att bitas. Ingen som busar med en när man som allra helst vill sova. Ingen som hoppar upp och lägger sig i knäet och sover när man tittar på tv. Det saknar jag verkligen. Något helt otroligt. Men det närmar sig jul och då får jag träffa min lille misse =)

Mer tankar och filosofier får ni en annan dag. Man måste spara lite kära läsare ;)
Nu ska jag bläddra i en skvallertidning så att man har koll på senaste nytt här i Hollywood. Have a good one!

"What doesn't kill you, makes you stronger"
- Frederich Nietzsche

T-T-F-N!


Min fina hylla med fotot på mig och mamma från NASA-utställningen.


Min lille skuttos. Som jag saknar dig! <3 KÄRLEK!

Comments

Raise your voice

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0